SOMALI

Somali ser ut som sin korthåriga kusin abessiniern, men har en halvlång päls.

Det är en medelstor katt som är smidig, graciös och muskulös. Benen är långa och tassarna är små och ovala.

Somalin har ett kilformat ansikte med mjuka graciösa linjer och ganska stora öron som gärna kan vara tofsade. De stora ögonen är mandelformade, lysande och uttrycksfulla och runt ögonen ser det ut som om den har eyeliner. Ögonfärgen kan vara bärnstensgul, gul eller grön.

Det är en pigg och nyfiken ras med utpräglad jaktinstinkt och den älskar att jaga, allt från leksaker till fjärilar eller sin kompis.

Somalin är som sin syskonras abessinier tickad: varje täckhårstrå har distinkta färgband där den mörkaste färgen alltid finns längst ut på stråt, detta är täckfärgen, med en ljusare bottenfärg.

Somali finns i åtta godkända färger: Vilt, sorrel, blå, fawn, viltsilver, sorrelsilver, blåsilver och fawnsilver.

Somalins och abessinierns päls är unika! Även andra raser kan ha delvis tickad päls, men då alltid i kombination med tecken av olika slag som ränder eller fläckar. Tickingen ska bestå av minst tre färgband, men upp till tio färgband är inte ovanligt. Ticking och färg är sällan färdigutvecklad förrän vid två till tre års ålder. Svansen ska vara buskig som en rävsvans. Önskvärt är också en välutvecklad ”krage och byxor”, vilket innebär att somalin har riklig päls runt halsen och på bakbenen. Pälsen är lättskött och tovar sig sällan.

SOMALI – historia och ursprung

Abessiniern är en gammal ras med historia som går tillbaka till åtminstone 1800-talet. I början av 1900-talet var dock inte raskattaveln speciellt omfattande så av naturliga skäl blev det svårt att hålla rasen fri från främmande inslag, speciellt under världskrigen. Därför dök det efter andra världskriget då och då upp långhåriga kattungar i abessinierkullar.

Långhårsanlaget kan ligga dolt i flera generationer hos korthåriga katter och visar sig först då två korthårskatter med långhårsanlag paras. De oönskade långhåriga kattungar som dök upp i abessinierkullarna gömdes undan ända tills en amerikanska började ta dem tillvara på 1960-talet. 1977 godkändes somalin av den amerikanska kattorganisationen CFA.

TEMPERAMENT

När jag först skaffade somali sades det om dem ”Too much of everything”, ibland hör man uttryck som ”tickade terrorister”, och Elisabeth som vi köpte Pixie av sade till oss att hennes första vecka med somali tänkte hon ”Är det en apa jag har köpt?” Vilket ger en fingervisning om att det är ganska aktiva katter. Nyfikna, matglada och sociala. Det sägs ofta att de är intelligenta och händiga. Ronja kunde öppna dörrar,  Pixie också.  Mina följer med överallt, och vill gärna inspektera alla lådor och garderober. Lämnar man strumplådan öppen ligger alla strumpor på golvet inom någon timme. Moix kunde sätta på vattenkranen (men stänga av var tydligen inte lika intressant.)

De gillar att klättra och mår bäst av att ha sällskap av en till katt.  Att möblera på höjden och ha en klätterställning rekommenderas. Mina tidigare damer blev 14 resp 16 år gamla, och de höll sig välmusklade och aktiva hela livet även om de givetvis lugnade sig lite grann.

Tre av fyra har varit gosmonster som kräver rejäl gosstund varje dag, den fjärde (Pixie) nöjer sig med att man bär omkring henne, pussar, klappar och beundrar henne ofta. Gärna sittandes på mattes laptop, där hon vet hur man med olika kortkommandon ställer in en mängd märkliga inställningar eller gör sökningar på udda bokstavs-och sifferkombinationer.

© tenglotta 2014. Design R.Blom

CH S* Limhamn’s G.V. Hamira, viltfärgad somali.

HÄLSA

Abessinier och somali är sunda kattraser med få ärftliga defekter.  Man testar inom aby. och somaliaveln för PRA, en ögonsjukdom som var ett problem under 70-och 80-talet, samt för PK-brist.

Båda sjukdomarna ärvs recessivt, vilket innebär att katten måste ärva ett defekt anlag från vardera föräldern för att få symtom.

Sjukdomarna är ovanliga och med det förebyggande arbete som drivs av uppfödare kan spridning av dem hindras.

PRA (PROGRESSIV RETINAL ATROFI)

Vad innebär PRA?
PRA är en ärftlig sjukdom där ögats näthinna förtvinar och den förekommer hos människa, många rashundar och några kattraser, däribland abessinier och somali då den var ett rasproblem på abessinier på 70 och 80-talet.

PRA har även upptäckts på somali (ännu ingen svenskfödd). Därför är det mycket viktigt att även somalin undersöks, även om PRA- aldrig varit ett stort problem för rasen Med hjälp av bl a ögonspegling, fick man bukt med denna sjukdom ganska snabbt. Man kunde selektera bort drabbade katter ur aveln och med hjälp av nytt blod så såg framtiden snabbt ljus ut för rasen. Från att 40-45% av alla abessinier i Sverige hade PRA , finner man idag endast ca ett fall per år..

Sjukdomen ärvs recessivt, dvs katten måste ärva anlaget från båda föräldrarna för att få sjukdomen. En katt med ett anlag är bärare.

Kan PRA förebyggas?
En mutation, RdAc, som ger upphov till PRA har identifierats och sedan 2007 finns ett DNA-test som visar om katten har normala anlag, är bärare eller kommer att bli blind på sikt. Det innebär att vi nu kan identifiera bärare av PRA, dvs katter som inte själva kommer att bli blinda men som kan föra sjukdomen vidare till sin avkomma.

Katter som är bärare ska enbart paras med katter som saknar mutationen (är ”normala”). På det sättet undviker man risken att avkomman utvecklar sjukdomen.

PK-Brist

PK-brist är en förkortning för ”pyruvate kinase deficiency”. Det är en ärftlig sjukdom, som finns hos flera djurarter. Pyruvatkinas är ett enzym som behövs för att röda blodkroppar skall fungera normalt. Om det är brist på enzymet kommer de röda blodkropparna få förkortad livslängd och följden blir en anemi (”blodbrist”).

Katter med mutation på PK-genen (både bärare och sådana som har risk att utveckla blodbrist) kan idag identifieras med ett DNA-test.

Avelskatternas PK-status bör vara känd innan parning. Bärare av PK-defekten kan användas i avel om de paras med katter med normala PK-anlag. Katter med dubbla anlag för PK-mutationen ska inte användas i avel.

S*Dovienya Ai, fawn somali.